Presidentvalet i USA 2020 - Odds & Kandidater

I år är det dags att välja President i USA igen

Vart fjärde år går invånarna i USA till valurnorna för att välja en president att styra landet. Det hade gjort ända sedan slutet av 1700-talet när republiken förklarade sin självständighet från Storbritannien och blev en av världens största ekonomiska politiska maktcentrum.

Det är därför inte så konstigt att presidentvalet i USA följs av fler än bara amerikanerna. Det är numera en internationell angelägenhet som påverkar världens alla länder direkt eller indirekt. I Mellanöstern är presidentens syn på geopolitik av högsta vikt för maktbalansen i regionen. Även i Sverige kommer valet att påverka oss på grund av våra medlemskap i internationella organisationer som Förenta Nationerna och Världshandelsorganisationen.

Det stora intresset har också lett till att bettingbolagen har fått upp ögonen för presidentvalet som spelmarknad. Det märktes inte minst när Donald Trump tog hem det förra valet 2016 - emot alla förhandstips. Det ledde till att de som trots allt såg segern komma kunde göra sig en rejäl hacka. Frågan är om samma scenario upprepar sig den här gången eller om bettingbolagen har lärt sig sin läxa. Klart är att presidentvalet i USA 2020 kommer att locka spelare från jordens alla hörn.

Presidentvalet i USA 2020 går nu in i sin mest intensiva fas, men det är ännu långt ifrån klart vem som tar hem det. Många förval återstår innan en vinnare kan koras. I den här artikeln får du en introduktion till valet. De två kandidater som det amerikanska folket går till valurnorna för att välja mellan är Republikanernas Donald Trump och Demokraternas Joe Biden. Joe Biden är förhandstippad att ta hem segern, men det var även Hillary Clinton 2016 då Donald Trump till slut stod som segrare.

Odds för Presidentvalet i USA 2020

Nedanstående odds är hämtade från Unibet den 3 november 2020 och kommer att uppdateras löpande ända fram till valdagen 3 november 2020.

Republikanernas kandidat

Det lär väl inte ha undgått någon att affärsmannen Donald Trump är USA:s president. Som sittande president under sin första mandatperiod har han också möjlighet att ställa upp som republikanernas kandidat i valet 2020. Det har han med karaktäristisk entusiasm valt att göra för att satsa på att bli återvald. Därmed får andra republikanska politiker som vill göra anspråk på presidentplatsen vänta till valet 2024.

Eftersom det står klart redan nu att Trump är en av två kandidaterna som väljarna kan rösta på i höst går det också att hitta gott om odds på att han vinner. De exakta oddsen kan skifta från dag till dag, men det står klart att Trump idag är en klar favorit att ta en ny valseger. Trots att han har varit föremål för en riksrättsprocess efter potentiellt problematiska uttalanden till Ukrainas ambassadör ligger alltså Trump i vinnarhålet. Den starka amerikanska ekonomin har pekats ut som en särskilt viktig anledning till det. Det återstår att se hur Trumps chanser påverkas av demokraternas jakt på en utmanare.

Demokraternas kandidater

På demokraternas sida är spelplanen nämligen betydligt öppnare. I den amerikanska politikens tvåpartisystem är det en lång process att nominera en motkandidat. Det inleds med debatter mellan många olika kandidater och fortsätter sedan med primärval. Det är omröstningar på statlig nivå där folket får säga sitt. Därefter nomineras den vinnande kandidaten formellt av delegater på demokraternas konvent i juli 2020.

Allt sedan demokraternas valprocess tog fart under 2019 har många kandidater hunnit deklarera både att de ställer upp - och att de drar sig ur. Kamala Harris, Cory Booker och Beto O’Rourke är tre namn som såg ut att ha en chans att vinna innan lyckan vände och de fick dra sig ur racet.

Istället består det resterande startfältet av åtta namn som alla siktar på att gå upp i ringen mot Donald Trump i november 2020. Av dem betraktas fem som realistiska kandidater till slutsegern.

Joe Biden

Joe Biden är ett annat känt namn i amerikanska politiska kretsar. Som vice president till Barack Obama har Biden redan fått se Vita Huset från insidan och han känner Washington DC väl efter många år som senator för Delaware. Han har valt att poängtera sin koppling till den populäre Obama och indikera att han planerar att bygga vidare på arbetet som de åstadkom mellan 2009 och 2017. Opinionsundersökningar har dock visat att Biden är långtifrån lika populär som Obama var.

Bernie Sanders

Bernie Sanders är i dagsläget favorit att bli vinna demokraternas primärval. Han har varit ett viktigt namn i den amerikanska politiken i flera decennier och han har suttit i den amerikanska senaten sedan 2007. Redan för fyra år sedan gjorde han en rejäl satsning att bli demokraternas nominering i presidentvalet, men då valde demokraterna att satsa på Hillary Clinton istället. När hon förlorade mot Donald Trump höjdes röster att det var ett felbeslut - och nu får Sanders alltså ett nytt försök.

Politiskt har Sanders sina sympatier längre ut på vänsterkanten än många av konkurrenterna. Han har gjort skattefinansierad sjukvård till en hjärtefråga och han har förespråkat en mindre aggressiv utrikespolitik. Samtidigt menar kritiker att han har ett populistiskt manifest som riskerar att stöta bort mittenväljarna.

Han är också den äldsta kandidaten med sina 78 år. Om han blev både vald och omvald skulle han sitta som president fram till bara några månader före sin 90-årsdag. Trots allt detta tror alltså många vadslagningsfirmor att Sanders har störst chans att vinna demokraternas nominering.

Pete Buttigieg

Till skillnad från Sanders och Biden är Pete Buttigieg en nykomling på den amerikanska scenen. Med sina 38 år är han yngst av alla kandidater - och han har låtit det bli en central del av sin kandidatur. I USA har många väljare uttryckt en vilja till förnyelse i huvudstaden och Buttigieg försöker representera ett nytt alternativ. Frågan som många analytiker ställer sig är om Buttigieg kommer att kunna locka tillräckligt många vänsterväljare för att bli nominerad. Som moderat demokrat hamnar han ofta på partiets högerkant i frågor som ekonomi och sjukvård och hans förtroendesiffror bland afro-amerikanska väljare har varit anmärkningsvärt låga.

Michael Bloomberg

Kanske krävs det en mångmiljonär för att peta en annan från presidentposten. Så resonerar i alla fall de bedömare som menar att Michael Bloomberg har goda chanser att vinna mot Trump. Tack vare sitt finans- och informationsimperium har han närmast outsinliga resurser för sin valkampanj. Han har dessutom gedigen politisk erfarenhet som borgmästare i New York.

I det moderna politiska landskapet är det dock inte alltid en fördel att ha en bakgrund inom politiken. Donald Trump valdes till stor del på vallöftet att “rensa upp i träsket” av karriärpolitiker som väljarna ansågs trötta på. Bloomberg har en trogen skara supportrar i de metropoliska delarna av landet, men det är betydligt svårare att nå till väljare i de traditionellt republikanska områdena.

Elizabeth Warren

Så långt är det en manligt dominerad skara som demokraterna har att välja bland, men det finns ett undantag: Elizabeth Warren. Hon är den enda kvinnliga kandidaten som har en realistisk chans att ta sig hela vägen till Vita Huset i höst. Då krävs det att hon vänder en negativ trend som har lett till att spelbolagen endast ger några procents chans att vinna valet. Tidigare sågs Warren nämligen som en het kandidat till att bli USA:s första kvinnliga president tack vare lång erfarenhet i senaten som representant för Massachusetts. I takt med att debatterna har blivit fler har dock Warren halkat efter och många analytiker menar att hon har för täta kontakter till det politiska etablissemanget för att rå på de andra kandidaterna.

Valprocessen

Som spelare är det lätt att hitta på odds på alla ovanstående kandidater. I dagsläget har spelbolagen koncentrerat sig på slutvinnare som spel. Det betyder att du satsar på kandidaten som antingen vinner demokraternas primärval eller det stora federala presidentvalet i höst. Ju närmare vi kommer valdagen i november, desto fler spel lär också dyka upp. Då kan det vara klokt att veta hur valprocessen ser ut.

Elektorsystemet

USA skiljer sig nämligen från många andra demokratier i att de använder sig av ett elektorsystem för att kora en vinnare i valet. Det betyder att det är kandidaten som vinner flest stater snarare än det totala antalet väljare som utnämns till president. Ett exempel från presidentvalet 2016 kan belysa det. Medan demokraternas kandidat Hillary Clinton vann fler totala röster - knappt 66 miljoner jämfört med Trumps nästan 63 miljoner - var det Donald Trump som vann valet eftersom han plockade hem segern i fler stater.

Det är anledningen till att kandidaterna tillbringar mer tid under sin kampanj i stater som är delade mellan demokratiska och republikanska väljare. Iowa, Ohio och Florida brukar ofta benämnas som ‘swing states’ - strategiskt viktiga stater att vinna för den vill bli president.

TV-debatterna

Det går inte att prata om det amerikanska presidentvalet utan att nämna debatterna som äger rum mellan kandidaterna. De har med åren blivit legendariska och utpekas ofta som nyckelsekvenser när det gäller valets utgång. Många kandidaturer har vunnits eller förlorats på debattgolvet. En klassisk scen mellan George H Bush och Bill Clinton inför valet 1992 brukar vara ett exempel på det när Bush besvarade en fråga om ekonomisk osäkerhet på ett oförstående och närmast arrogant sätt. Clinton lyckades däremot frammana en mer folklig aura och blev sedermera president. Även i presidentvalet 2020 kommer TV-debatterna att vara centrala och det kommer att påverka oddsen i realtid.

3 november 2020 är det dags för vallokalerna att hålla öppet för de över 200 miljoner röstberättigade invånarna i USA. De första indikationerna på slutresultatet brukar komma vid vallokalsenkäten, men det kan snabbt förändras under nattens gång. Många spelbolag kommer att erbjuda betting på valet ända fram tills de allra sista skälvande timmarna när det står klart vem som blir USA:s nästa president.

Tippa Presidentvalet i USA 2020 hos Unibet idag!