Forskare undersöker koppling mellan mikrotransaktioner och spelberoende

Ungas köp av föremål i spel ska granskas

Ett forskningsteam i Västmanland ska nu undersöka om ungas köp av föremål i dataspel leder till spelberoende. Projektet har fått 1.2 miljoner kr i bistånd från det statliga spelbolaget Svenska Spel och leds av forskardirektör Kent Nilsson med ett team på 4 personer.

Mikrotransaktioner och Lootboxes

Så kallade mikrotransaktioner är vanligt i dataspel och i grund och botten handlar det om att virtuella föremål kan köpas av spelare. Det kan vara spelvaluta eller statusföremål som vapen och kläder som spelare köper för riktiga pengar i en shop inuti spelet.

Mikrotransaktioner i sig är inget ovanligt och likställandet med casinospelande kommer snarare utav något som kallas Lootboxes. Det är en form av mikrotransaktion där man köper en box och slumpen avgör vad man hittar för belöning i boxen. Lockelsen kommer i att man kan hitta värdefulla saker som kan ge status eller säljas vidare för riktiga pengar.

Nästan identiskt med hasardspelande

Det fungerar alltså nästan precis som i en online slot eller annat casinospel där slumptalsgeneratorer (RNG) bestämmer utfallen. Begreppet Lootbox myntades i det populära spelet CSGO som var först ut med detta.

”Det kan verka harmlöst men det finns medierapporter både i Sverige och utomlands om att den här typen av inslag i spelen innehåller delar som suddar ut gränserna mellan underhållning och hasardspelande.”, sade forskningsdirektören Kent Nilsson i ett pressmeddelande från Region Västmanland.

Ska även undersöka kopplingar till andra beroenden

Lootboxes har gett upphov till en ny kultur av så kallad skin gambling vilket i Sverige är olagligt då det anses vara mer riskfyllt än vanligt casinospelande.

Nilsson tillade:

”Vi ska undersöka om mikrotransaktionerna leder till hasardspel, och vad som driver spelvanorna. En annan del är att studera hur den här typen av spel påverkar psykiskt välbefinnande och andra beroenden som droger och alkohol.”

Forskningsprojektet inleds 2025 och pågår till 2026. Nilssons team ska specifikt granska en grupp utvalda personer födda 1997 och 1999. Det är personer som Västmanlands forskargrupp följt i över 20 år för att kartlägga hur sociala och genetiska faktorer påverkar mental hälsa och beroende.